Examensarbeten på grundnivå
Länka till denna samling:
Browse
Senast publicerade
- PostAtt navigera genom kris: Behov av utökad utbildning inom SAR-OSC för svenska fartygsbefäl(2024) Hagberg, Hanna; Lundh, Lovisa; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Olindersson, Fredrik; Ernstsson, DanielSyftet med studien är att undersöka behovet av utökad utbildning inom Search and Rescue, SAR, och rollen som On Scene Coordinator, OSC, för svenska fartygsbefäl. Studien har genomförts med assistans av Sjöfartsverket och Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, i Göteborg. Enligt Sjölagen är det ett krav att bistå andra fartyg i nöd. För en lyckad operation är en väl fungerande kommunikation central. Trots att grundutbildningsprogrammen inom sjöfart syftar till att utveckla kommunikationsfärdigheter, är brister i kommunikationen återkommande vid flera sjöräddningsfall i modern tid där situationerna präglats av hög stress. Detta antyder att det finns brister i utbildningen av nödkommunikation och krishantering, alternativt utmaningar för fartygsbefäl att hantera den inducerade stressen effektivt. Det väcker frågan kring huruvida det finns ett behov av utökad utbildning för att bättre hantera krissituationer till sjöss, med fokus på kompetens inom SAR-OSC. Forskningsfrågorna fokuserar därför på fartygsbefälens upplevda trygghet i rollen som OSC under SAR-situationer i förhållande till utbildningsnivå och eventuell erfarenhet. I syfte att bedöma hur deltagarna upplevde utbildningens inverkan på deras känsla av trygghet och förbättrad hantering av kriskommunikation och koordinering av enheter i OSC-rollen, observerades och intervjuades deltagare i Sjöfartsverkets SAR-OSC utbildning. Resultaten indikerar att majoriteten av fartygsbefälen inte känner sig bekväma med OSC- rollen under SAR-situationer, och många uttrycker en önskan om ytterligare utbildning inom området. Bland de som vidareutbildades genom SAR-OSC kursen, som drivs i Sjöfartsverkets regi, angav deltagarna att kursen bidrog till en högre nivå av samarbete mellan enheter. De betonade att kursen hjälpte dem att utveckla värdefulla färdigheter som att främja bättre samarbete och uppnå samförståelse med effektivare kommunikation genom bruk av ett gemensamt språk. Då denna kurs endast erbjuds för ett exklusivt antal fartygsbefäl och inte är allmänt tillgänglig för den svenska fartygsflottan framkom det att grundutbildningen, samt den träning som rederier organiserar, som har störst utvecklingspotential för att bättre rusta svenska fartygsbefäl med de nödvändiga kompetenserna för att effektivt agera som OSC. Detta genom att utöka grundutbildningen och tillgängliggöra fortbildning genom att exempelvis införa övningar ombord. Utbildningen bör särskilt fokusera på att öka kunskap inom OSC´s arbetsmetodik vilket vidare förbättrar förutsättningarna för hantering av kriskommunikation och samordning av enheter i rollen OSC. Resultatet från studien bidrar till att belysa dessa behov. Genom studiens insyn i Sjöfartsverkets utbildning kombinerat med JRCC´s perspektiv ger det också vägledning för en tänkbar utveckling av framtida utbildningsinsatser inom svenskt SAR-område.
- PostAvfallssortering ombord och iland: En fallstudie av möjligheter och hinder för anlöpande fartyg att följa IMO:s rekommendationer i svenska hamnar(2024) Martinez Hedlund, Linnea; Windh, Victor; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Larsson, Martin; Magnusson, JohanI dagens samhälle är sop- och avfallshantering avgörande för att främja hållbarhet och minska miljöpåverkan. Trots betydelsen av effektiv sophantering är det fortfarande brister i avfallshanteringssystemen, särskilt inom sjöfartsindustrin. Detta examensarbete syftar till att utforska och analysera sophanterings- och källsorteringsanläggningarna i de tio största svenska hamnarna för att bedöma deras tillgänglighet och överensstämmelse med internationella riktlinjer. Studien genomfördes som en fallstudie, detta genom en kombination av en enkätundersökning riktad till svenska sjömän och en omfattande litteraturöversikt. Enkäten fokuserade på sjömännens upplevelser av avfallshanteringen i hamnarna och rutinerna gällande sophantering ombord. Litteraturöversikten utforskade lagar, regler, bästa praxis för avfallshantering i hamnar samt hamnarnas offentliga avfallshanteringsplaner. Resultaten visade att avfallshanteringen varierade mellan hamnarna, men att samtliga hamnar uppfyller grundkraven enligt EU, Helsingforskonventionen och MARPOL. Dock fanns det brister när det gällde att erbjuda separata kärl för alla avfallskategorier, vilket påverkade fartygens möjlighet att deponera sitt avfall enligt internationella rekommendationer. Sammanfattningsvis visar denna studie att svenska hamnar generellt sett erbjuder god tillgång till sopsortering, men att det finns utrymme för förbättring, särskilt genom att harmonisera riktlinjer och erbjuda enhetliga faciliteter för avfallshantering. Resultaten indikerar att en standardiserad praxis kan främja hållbarhet och fortsatt motivation för sopsortering både ombord och i hamnarna.
- PostDe vanligaste handhavandefel av ECDIS: En kvantitativ studie om handhavandefel av ECDIS vid grundstötningar(2024) Friberg, Oskar; Frisk, Carl Fredrik; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Cimbritz, Johan; Wodelius, Jonasantal och de mest frekventa handhavandefel som operatörer gör på ett Electronic Chart Display and Information System (ECDIS). ECDIS är ett elektroniskt navigationshjälpmedel som kan komplettera eller ersätta papperssjökort vid navigering av fartyg över hela världen. ECDIS är ett komplext system som är till för att underlätta arbetet för navigatören och således öka navigationssäkerheten. I sin tur finns det också nya utmaningar och belastningar för operatören som ger rum för mänskliga fel. Av de åtskilliga mänskliga fel som finns, är denna studies syfte är att undersöka vilka handhavandefel av ECDIS som finns, och följaktligen uppmärksamma bristerna som orsakat felet. Studiens frågeställning berör vilka handhavandefel som är de mest frekventa vid grundstötning, samt om det finns någon trend på hur många handhavandefel som görs. Datainsamlingen av handhavandefel är baserade på haverirapporter från 2011 till och med 2021. Haverirapporterna är från en europeisk databas som tillhandahåller ett stort antal haverirapporter. Med ett systematiskt urval och analys av urvalsrapporterna kunde 39 handhavandefel från 12 haverirapporter identifieras. De 39 felen var av 14 olika typer och således 14 olika handhavandefel. Resultatet visar att det mest frekventa enskilda handhavar-felet är att ljudlarmet på ECDIS varit avsiktligt avstängt eller trasigt med operatörens vetskap om det. Följaktligen visar resultatet att medelantalet handhavandefel för varje grundstötning är 3 stycken. Resultatet belyser vikten av inte tysta ljudlarmet på ECDIS samt att de oftast är fler olika handhavandefel i kombination som ger en betydande risk eller resulterar i en incident.
- PostSamarbetet mellan Tullverket och kommersiell sjöfart med målet att förhindra illegal införsel av narkotika(2024) Kärnbratt, Andreas; Ström, Felix; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Larsson, Martin; Severin, RobertNarkotikasmuggling är ett globalt problem vilket har ökat i Sverige det senaste decenniet. Tullverket är den svenska myndighet som ansvarar för att kontrollera varuflödet in och ut ur Sverige. Samarbetet mellan Tullverket och den kommersiella sjöfarten är en vital del i förhindrandet av narkotikasmuggling. Tullverket och aktörer inom den kommersiella sjöfarten har skapat gemensamma målsättningar för att bekämpa tullbrottslighet och förhindra att näringslivet utnyttjas av kriminella nätverk. Syftet med rapporten är att utreda samarbetet mellan svenska Tullverket och kommersiell sjöfart för att minska narkotikasmugglingen genom hamnar i Sverige. Rapporten kommer att behandla problematiken i samarbetet mellan myndigheter och kommersiell verksamhet, samt ytterligare vilka faktorer som påverkar samarbetet positivt mellan nämnda parter. Vidare behandlar studien följande frågeställningar: • Hur ser det aktuella samarbetet ut mellan Tullverket och kommersiell sjöfart för att bekämpa smuggling av narkotika genom svenska hamnar? • Vilka faktorer kan identifieras som framgångsfaktorer i samarbetet mellan Tullverket och den kommersiella sjöfarten i Sverige? För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna vilka intervjuades bestod av anställda hos Tullverket samt representanter från den kommersiella sjöfarten. Resultatet visar att samarbetet mellan Tullverket och den kommersiella sjöfarten idag främjas till stor del av ett samarbete i avtalad form. I samarbetet anses framgångsfaktorerna bestå av personlig kontakt, tullutbildningar och ett antal lättnader för den kommersiella verksamheten, dessa gynnar såväl Tullverket som de kommersiella aktörerna. Utöver de positiva delar vilka avtalet medför, framgår det av resultatet att samarbetet även ställs inför ett antal utmaningar, såsom korruption och tystnadskultur. Studien har avgränsats till myndigheten Tullverket samt till rederier inom kommersiell sjöfart, för att möjliggöra en fördjupning inom området. Vidare har studien avgränsats genom sin fokusering på sjöfarten som metod för smuggling, vilket innebär att
- PostMindre obemannade passagerarfärjor; allmänhetens inställning och eventuella säkerhetsförbättringarGöth, Ella; Jernå, Anna; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Lundh, Monica; Skoog, JanDenna kandidatuppsats utforskar säkerhetsutmaningar på mindre obemannade passagerarfartyg med fokus på allmänhetens benägenhet att agera i nödsituationer under obemannade förhållanden. En webbenkät med 103 respondenter visar att 44 procent inte känner sig bekväma med att resa på obemannade färjor, vilket indikerar en oro kring autonom drift till sjöss utan besättning. Resultaten understryker behovet av att anpassa nuvarande utrustning för att säkerställa optimal säkerhet. Slutsatserna lyfter fram vikten av intuitiva instruktioner och produkter för att stödja passagerarnas handlingsberedskap samt behovet av att förstå allmänhetens oro. Sammantaget pekar resultaten på fortsatt forskningsbehov för att säkert och hållbart implementera obemannade fartyg. Ökad förståelse för allmänhetens oro och betydelsen av säkerhetsaspekter vid användning av autonom teknologi inom sjöfarten är nödvändig för framgångsrik implementering.